Dagen började med en snabb frukost för att hinna med allt packande vi hade framför oss innan utcheckningen som var kl 10.00. Under de dagar vi spenderat här i Sydney har vi verkligen lyckats sprida ut oss över hela rummet. Vi checkade ut och lämnade vårt bagage här på hotellet i ett av deras ”Luggage rooms” eftersom bussen till Brisbane skulle gå runt 19.00. Efter alla nyhetssändningar om tillståndet i Brisbane tänkte vi att det var bäst att gå förbi Greyhounds resecentrum och försäkra oss om att bussen fortfarande skulle avgå enligt schema.
Med tanke på den tur vi hittills haft i resväg så skulle det vara som pricken över i:et om bussen till Brisbane nu också var inställd.
Och mycket riktigt, det var den.
Det första vi möttes av när vi gick in genom dörrarna var en skylt där det stod att alla bussar till Brisbane och andra destinationer norrut längst östkusten var inställda. Busstrafiken skulle istället förhoppningsvis börja rulla som vanligt igen på torsdag.
Någon försöker verkligen med sitt yttersta försvåra vårt resande här nere. Men hittills har vi i alla fall klarat de många problem vi stött på så vi tog det med en klackspark och tänkte att; ”Det här klarar vi!” Vi bokade den första bussen som gick på torsdag, kl 19.00, och gick ut från resecentrumet på jakt efter nytt, billigt boende som vi nu plötsligt var i behov av. Vi gick till två olika hostel som låg i närheten av stationen och frågade vad kostnaden skulle bli för två nätter. När vi fått den information gick vi och satte oss på en restaurang för att se över vår budget, avboka boendet i Brisbane och boka nytt boende här i Sydney. Via restaurangens Wi-Fi klickade vi oss in på Hotels.com för att boka ett av de hostel vi just besökt. Vi upptäckte då att det hotell som vi bott på de senaste nätterna var det billigaste alternativet. Så eftersom vi trotts allt trivdes rätt bra på Y Hotel så bokade vi två nya nätter.
Vi fick vår mat placerad framför oss, jag tittade ut genom fönstret för att se på solen som nu börjat titta fram, vänder tillbaka huvudet för att titta på vad jag beställt och från ingenstans har ett ENORMT hundhuvud dykt upp över min tallrik. Snabbtänkt som jag är (Not!) gav jag ifrån mig ett gällt skrik eftersom jag inte förväntat mig en sallad och inte en stor hund. Hunden verkade förstå signalen och drog snabbt tillbaka huvudet. Jag tittade förskräckt upp på hans husse och förväntade mig någon slags förklaring eller något ord över huvud taget men han mumlade bara några ord till hunden som jag inte kunde urskilja och gick vidare med den största hund jag någonsin sett hack i häl. Chockad som jag var började jag titta runt i rummet för att se om någon sett eller hört mig och mycket riktigt sitter alla som befinner sig på restaurangen och gapskrattar och tittar. Jag som fått hela restaurangens uppmärksamhet och tyckte det var rätt pinsamt vände ner huvudet och började äta på min sallad istället för att sjunka genom golvet som jag egentligen ville göra.
När vi hade ätit upp vår lunch (godaste ceasar-salladen någonsin för övrigt!) var det bara att knalla tillbaka hotellet, be om vårt bagage och checka in på nytt. Receptionisten kollade lite konstigt på oss men var vänlig och gav oss nyckeln till vårt gamla rum. Dock var både jag och Simon nyfikna på de andra rummen och bad om att få byta rum. Receptionisten tittade lite konstigt på oss än en gång och sa lite uppgivet att det var okej.
”Yes!” tänkte både jag och Simon och får genast bråttom för att se det nya rummet. Vi stoppar in nyckeln, vrider om, öppnar dörren och… Upptäcker att det är ett rum identiskt till det vi just lämnat... Vi som ville ha lite omväxling men vad ska man göra? Vi släpar in väskorna och slår på tv:n endast för att upptäcka att det inte finns något ljud. Eftersom vi verkligen ville följa nyheterna om översvämningarna, var det bara att återvända ner till receptionen. Där gavs vi ännu en konstig blick av receptionisten då vi berättade om vårt problem. Receptionisten följde då med upp till rummet för att se om han kunde hjälpa till. Efter att han stått framför tv:n i ca 15 minuter vänder han sig om och säger uppgivet. ” I guess you want to switch rooms again?”
”Sure!” säger vi glatt och får nu upp hoppet om ett nytt rum. Så vi får en ny nyckel, stoppar in den i det nya låset, vrider om och… Rummet var annorlunda! Det nya rummet var spegelvänt från de tidigare rummen! Lite omväxling fick vi till slut och i detta rum fungerade dessutom tv:n! Dock fungerade inte kylskåpet som ständigt håller heltäckningsmattan mycket blöt nedanför sig eftersom isen i frysboxen smälter.
Senare på kvällen gick vi ner till ”The Chinese Garden of Frendship” för att ta en promenad men det var stängt. Konstigt! Vi som haft så mycket tur tidigare…
Istället blev det en riktig TUR genom galleriorna och en sväng förbi subway där vi köpte takeaway som vi åt på rummet till vår nya favorit show ”My Kitchen Rules”.
 |
| Detta var vad vi möttes av på GreyHound resecentrum. |
 |
| Mellan dessa askvärmare stack hunden plötsligt in sitt huvud. Eftersom jag inte såg hunden komma så blev jag självklart vettskrämd. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar